Att du kan läsa det här inlägget beror på den fria tillgång till internet du åtnjuter. Det är en frihet som inte är alla förunnad, vilket biståndsminister Gunilla Carlsson (M) talade en del om när hon besökte Utrikespolitiska föreningen i Lund. På kartan över internetanvändande finns flera svarta fläckar, exempelvis Nordkorea och Belarus.
Temat för föreläsningen var Biståndets utmaningar i en digitaliserad värld. Och utmaningar finns det gott om. Ekot har fortsatt sin rapportering om mejeriet Swedmilk i Makedonien; ett företag finansierat av svenskt bistånd som länsats på cirka 200 miljoner kronor innan det gick i konkurs. Kvar står utblottade, skuldsatta bönder som knappt vet hur de ska klara dagen.
Med detta i åtanke och Carlssons undvikande svar i Studio ett ringande i öronen, upplevs hennes tal om dubbelmoral och korruption i mottagarländerna som något svårsmält. Klart är att bistånd är en komplex fråga:
Hur mycket? Genom vilka kanaler? Vilken uppföljning? Vem bär yttersta ansvaret?
Medan Carlsson engagerat pratade bistånd föll vårskymningen utanför fönstren. En välkommen ljusning utgjorde de framsteg och förhoppningar som biståndsministern, trots allt, kunde peka på. Informationsteknologin öppnar nya dörrar för varningssystem, kunskapsspridning och medvetenhet.
Kampen mot korruption ska fortsätta. Det bör även Sveriges frikostiga bistånd göra.
oxenfree 
Hanna!
En fin blogg! Jag har nyss läst och blivit mycket berörd. Ska bli lite flitigare gäst här!